White Sands Beach

Koh Chang, Penny’s Resort

Dag: 30 av 120

Efter en blåsig natt på Penny´s Resort så vaknade vi utvilade även om klockan bara var strax efter sju. Lyxen med nybakta frallor och ”svenskt” kaffe som vi skämde bort oss med i huset på Bali Residence i Mae Phim tog brutalt slut i och med den här hotellfrukosten.  Men killarna var överlyckliga eftersom det serverades mjölk med flingor, dessutom testade Leo glatt de stekta äggen och den kokta korven. Jag nöjde mig med pulver kaffe och några skivor rostat bröd (helt naturella) och lite färsk ananas, och gissa vem som hade kortast stubin när det började närma sig lunch. När frukosten väl var avklarad så packades det ner badkläder och stegen styrdes mot landsvägen för premiär av ”songthaew” en sorts kollektivtaxi där man sitter på flaket. Vi hann inte ens fundera på om det där med kollektivtaxi verkligen fungerar, innan en bil stannade och några minuter senare var vi på Hat Sai Khao eller White Sands Beach som den kallas.

Stranden är flera kilometer lång och täckt av pulvrig vit sand. Palmer kantar och djungeln ligger i ryggen, dessutom är havet långgrunt vilket passade oss utmärkt. Ganska snart var det dags för lunch och vi hamnade på ”Cookies Hotell” och med fantastisk utsikt över havet så började det vanliga frukost-lunch-middags-trotset. Ett barn som inte vill äta det och det andra barnet äter bara det, och det bubblas med sugröret och det ska inte sittas still på stolarna. Det slutar alltid med att Lukas plötsligt springer iväg, snabb som ett skott och Leo gör likadant men en aning långsammare så han hinner man allt som oftast fånga i flykten. Linus och jag hamnar i reptil-läge och hot, övertalning och mutor brukar alltid bli följden och som svar på detta kommer högljudda skrik från båda barnen. Det här är bara medan vi väntar på maten, när maten väl kommer till bordet då har man cirka tre minuter att äta sin egen mat och se till att man får i sig något att dricka så man är klar inför nästa utbrytningsförsök. Det farligaste av allt är att när Lukas springer iväg så skriker han -du kan inte ta mig, sen tittar han mer bakåt än framåt, buss, lastbil, bil, trappa, brygga, kant – do the math!

Efter lunch badade vi i det varma havet och allt var som vanligt igen, och vi hade en jättebra eftermiddag på stranden. Nu sover ”änglarna” och Linus och jag får lite tid över för att snacka fram en bra måltids taktik!