Mae
Phim, Bali Residence
Dag:
25 av 120
På
förmiddagen så hände något ganska ovanligt, killarna lekte själva inne på sitt
rum och allt var frid och fröjd och detta ”aha moment” höll nog i sig över en
timme. Linus och jag kunde sitta kvar vid frukostbordet utan att behöva medla i
någon infekterad konflikt gällande en monster truck eller någon annan väldig
eftertraktad leksak eller legobit. Senare bestämdes det att vi skulle bada i
poolen, så vi bytte om till badkläder och gick till poolområdet.
Vid
lunch så kände både jag och Linus att vi var tvungna att hitta på något på
eftermiddagen och vad passar inte bättre än att testa området spa-service. Vi
beställde varsin olje-massage, så vid den avtalade tidpunken knackade det på
hemma hos oss i radhuset. Medan Linus och Leo tittade på ”Pettsson och Findus”
kunde jag och Lukas i lugn och ro njuta av vår massage, och när vi var klara en
så var det Linus och Leos tur. Lillebror somnade som en stock under sin
behandling så han lät vi fortsätta att sova. Jag blev imponerad av ”Panaya
Massage” dom som kom till oss var verkligen superduktiga och professionella och
jag trodde det skulle kännas konstigt att de var hemma hos oss men så var det
absolut inte.
Efter
massagen var alla i familjen lite sega, så vi kände inte för att åka eller gå iväg
för att äta. Då kom jag på att vi hade köpt lite snabbnudlar som reservmat om
någon skulle bli akut hungrig, så jag svängde ihop lite kokande vatten med
nudlarna. Men vad jag inte hade med i beräkningen var att de thailändska
nudlarna var betydligt mer kryddstarka än de som jag åt på den tiden jag
pluggande. Det slutade med att vi hade två gråtande barn vid matbordet, och
allt som fanns att tillgå i kylskåpet var sodavatten, dricksvatten och en öl.
Livlinan blev ”ring en vän” som i det här fallet var den lokala restaurangen, de
levererade några minuter senare mat som gick att äta. Mitt i ville-vallan så
hade vi plötsligt inget vatten, kan det vara straffet för att jag har kört tre
maskiner tvätt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar